Resan utan hund
I bilen en tom hundbur, den ska till landet. Kommer fömodlgen aldrig mer att brukas. Ett tomt koppel, några av hans favoritdjur, det mesta ska slängas. Men det är ändå svårt att göra sig av med det. På vägen ner stannar jag och fikar, typiskt rastställe för oss och Bentley. Känslorna väller upp och tårarna kommer, bara för att inte ha en hund att rasta. Det är alldeles svart när jag kommer fram till landet. Jag vet vad som väntar mig, allt finns ju kvar som vi lämnade det för 15 dagar sen. Bentleys matskål och vattenskål med både mat och vatten står kvar. Vi trodde väl aldrig att vi skulle komma tillbaka utan Bentley. I hundkorgen ligger några av favoriterna på landet och på fler ställen när jag går runt. Jag gråter och lägger mig i hundkorgen.
En natt sov jag där sen åkte jag tillbaka till Huddinge.