stenverner

ryska pansarbåtar jagat upp Albatross på Gotland. Jag har lekt med tanken i ett inlägg tidigare i bloggen

år 2009. Då vet jag att jag skrev att vi hade nog träffats ändå.

 

Barbro är nog tacksam för ryssarnas tilltag, men allt är ju en slump

.

Jag har ändrat uppfattning om slumpen. Tror att min värld hade sett annorlunda ut idag om detta inte hänt.

Sliding Doors hade ett tema med två händelser och samma personer, men där var alla med fysiskt även om händelserna inte gav samma resultat.

Så är det nu också, men om Albatross kommit hem till  Cuxhafen i Tyskland, då skulle Barbro vara någon annan stans.

 

Även om tanken kan vara densamma så är den omöjligt att förutse.

Första gången jag såg Barbro var nog i Margretelund hos Janne och Annika, det var tidigare än

då det sa klick. Troligen 1970.

 

Här skulle mitt liv börja om?

Vad gjorde jag?

Hur levde jag?

 

Jag hade separerat från Monica och köpt lägenhet på Lilla Essingen alldeles intill Essingeleden. Jobbade på

Televerket som nätreparatör på Lidingö.Tog separationen med Monica ganska hårt, vi hade ju varit ihop många år.Jag fick sömnproblem och kontaktade läkare som skrev ut Mandrax, rena knarket. Vet att jag blev hög på dessa tabletter och tyckte det var ganska skönt. Lätt att bli beroende. Tog det någon gång även på dagen för att komma bort, men insåg så småningom att det var fel. Men kunde långt efter det jag slutat med knarket, känna att man hamnade i något slags lyckorus eller dvala.

 

Gick  inte ut speciellt ofta, nästan inte alls. Var nog ganska ofta hemma hos mina föräldrar.

 

Arbetskamrater tyckte kanske synd om mig och jag blev bjuden på fest med en del singelkompisar till dem.

Då träffade jag en tjej, Siv, som det blev ett kort förhållande med. för då kom Barbro in i bilden, vilket hon inte skulle ha gjort om tysken kommit hem. 

Det är faktiskt svårt att tänka vad jag skulle gjort, kanske skulle jag ha träffat någon på Televerket. Jag hade ett ganska gott och roligt, eller vad man säger, förhållande med en av tjejerna som dirigerade jobben.

 

Jag hade säkert bott kvar längre på Essinge Brogata, Det var en etta på 45 kvadrat, men hade säkert bott någon annan stans än  Huddinge. Tror faktiskt att jag skulle bott norr om stan, det var nog det som var mest naturligt för mig då.

 

Förmodligen skulle min livssituation idag vara betydligt sämre.

Dessutom skulle min bekantskapskrets vara en helt annan.

Inga barn eller kanske andra barn.

Måste säga att  det var inte lätt att skriva det här, svårt att byta liv och tänka i andra baner.

Så det var tur att ryssen kom så vi fick träffas.