Det har kommit en katt in bland hermelinerna?
Detta var något nytt för mig, som ensam karl kom jag till bröstcentrum i city, jag blev hänvisad till
väntrummet som var delar med ett plastat nätgaller. I det första satt 5 kvinnor, det passerade jag och
satt mig i det som var tomt. Det var gott om stolar så jag kände mig ännu mer ensam, vad ska jag säga.
Vi var ju där i samma ärende mammografi. De tittade lite undrande, men skulle jag resa mig upp och säga
att 40 svenska män får varje år bröstcancer.
Jag tror väl inte att jag skulle bli ett unikum, att ha det. Men jag har gått i drygt en vecka och undrat, och jag kan förstå hur kvinnor känner om de får vänta länge.
Jag kommer i alla fall in och blir "mammograferad" och blir undersökt med ultraljud.
Läkaren konstaterar att jag är frisk, men med förstorade bröstkörtlar som kan göra ont, och när jag nämnde att jag har ätit Spironolactone i över ett år var det inte så konstigt. Jag har slutat med dessa tabletter nu. Men som sagt detta var en kvinnomiljö som män är unika i.
Jag är i alla fall frisk nu