Inte så lätt som jag trodde

 
Jag har sökt på Herrestad och Länsmansgården och har då hamnat på olika ställen i Sverige.
Idag var jag in på en sida som omfattade större gårdar i Östergötland, en mycket gammal sida, för när gårdar kom upp var årtal tidigt 1800-tal och lite framåt. Där fanns fjärringsmannagården och f d Länsman b os t alle. Alltså Länsmansboställe. sökte på det och hamnade då på en mäklarsida med ett jättefint hus som det stod Länsmansbostaden i östra Herrestad. Jag hade hoppats att det var rätt, men vid närmare koll var det i Simrishamn. "Synd på så rara ärter". Där blev jag lurad av nätet, jag var ju i Östergötland.
 
Nu trodde jag det var kört. Men kollar med hembygdsföreningar och hittar en med Vadstena och några orter till men inte Herrestad. Jag ringer till ordföraranden som har ett namn på en äldre dam i Herrestad.
Jag ringer henne och mycket riktigt, hon vet en hel del och berättar om Bostället som det idag heter, och var det ligger. Men hon kan inte allt hon nämner att huset är flyttat ( aj fan tänker jag hur skall jag då veta var det har stått). Idag är det ett vårdhem för förståndshandikappade. Det känns lite som att resa utan mål.
 
Men hon har en bekant i Vadstena som har bott där, hon är 93 år och helt klar i huvudet, kanske lite hopp.
Det visar sig att hon kan berätta mycket mer och att hennes son kan berätta ändå mycket mer, det är nämligen han som äger huset och hyr ut till omsorgen. Han har bott i huset också och har ett stort intresse för gamla ting och hur det har varit. Nu var han tyvärr på Öland den här veckan. Han och jag är årsbarn. Han visste inget om det jag vet om Kronolänsman Johan Ludvig Ljungholm och hur det var runt förrförra sekelskiftet.
 
Och den här flytten av hus skedde på 1840-talet alltså innan Johan Ludvig kom dit, alltså är platsen den samma. Målet finns kvar.
Jag har kollat på kartor och fått vägbeskrivning, så det känns riktigt spännande
 
Nu skulle sonen kontakta Bostället och meddela vår ankomst på fredag
 
Det har tagit mig flera dagar att komma så här långt, men nu har jag lite mer kött på benen.
 
 
Nu kommer vi.....
 
Johan Ludvig Ljungholm 1.10.1841 - 25.5.1926