Inte blir det bättre

Tro det eller ej, men hörapparaten försvann igen när jag lastade det sista riset.
Den här gången var det för evigt (trodde jag) eftersom jag stod i riset och kastade upp
det på kärran.
Men chansen finns ju alltid att de ska ligga hemma på byrån, för jag är säker på
att det gick till så förra gången. men leta måste jag göra i alla fall.
Och konstigt nog hittar jag den lilla hörluren i gruset intill kärran, vilken jä..a tur!
För det hade inte varit roligt att åter ringa försäkringsbolag och Avesina och göra
en ny anmälan.

Så nu blir lurarna bara till finare fester och när jag sitter stilla. Jag hör ju bra ändå.

Sen blitr det inga bilder på ett tag. Jag  glömde kameramobilen ute i regnet, den har hängt på tork
några dagar men den verkar död.