Det gäller att rädda rosen


Några bilder från landet.

Här är det godnattläsning för alla barnen Bentley har redan somnat.



Här går det sista av tallarna upp i rök.



Ida har plockat smultron på strå.



Nu är det dags att skörda kantareller.



Vi fick en ros av Anita (Barbros kusin i Västerås), förra året, och den kommer
från Mörkö. Och nu har den kommit så här långt att den till och med har knoppar.





Så nu för att skydda den för rådjuren är den inkappslad.




Inte blir det bättre

Tro det eller ej, men hörapparaten försvann igen när jag lastade det sista riset.
Den här gången var det för evigt (trodde jag) eftersom jag stod i riset och kastade upp
det på kärran.
Men chansen finns ju alltid att de ska ligga hemma på byrån, för jag är säker på
att det gick till så förra gången. men leta måste jag göra i alla fall.
Och konstigt nog hittar jag den lilla hörluren i gruset intill kärran, vilken jä..a tur!
För det hade inte varit roligt att åter ringa försäkringsbolag och Avesina och göra
en ny anmälan.

Så nu blir lurarna bara till finare fester och när jag sitter stilla. Jag hör ju bra ändå.

Sen blitr det inga bilder på ett tag. Jag  glömde kameramobilen ute i regnet, den har hängt på tork
några dagar men den verkar död.

Hur kunde det ske

Hörapparater idag är ganska små, och det skall mycket till innan man hittar
någon på 2600 kvadrat, för jag har letat överallt och i bilen i.................



dammsugarpåsen, Bentley var också starkt misstänkt, här beskådande och här...



ser han ut som han just svalt en hörapparat, men gissa hur fel jag hade, trots att
jag är helt säker på att jag la dom på bordet på landet. Så säker så jag anmäler till
försäkringsbolaget och Avesina att jag förlorat dem under arbete i skogen. Men ....



efter ett dygn hemma dyker de blötsligt upp på bänken HEMMA. Hur har det gått
till? Jag får åter igen ringa till försäkringsbolaget och Avesina och säga att de är
återfunna.

De hade heller ingen förklaring till hur det kunde gått till??????????????????